Batterirevolt

Publicerad den maj 21, 2021 av Johan Sunnerstam

Det var väl knappast i syfte att spränga berg man tog med sig kassettbandspelaren på semestern, och det var väl heller inte genomförbart rent tekniskt. Likväl var det bergsprängare den i folkmun kallades i en numera svunnen och alltför avlägsen tidsepok. Kassettbandspelaren som i egenskap av sin skrymmande gestalt orsakade dubbelsidig hjärnblödning hos familjens packningsansvarige redan innan den nypolerade Volvon lämnat gårdsplanen för avresa mot Legoland. Snart insåg man också, även om det givetvis inte kunde erkännas, att det var allt annat än klokt ur bekvämlighetssynpunkt att högljutt argumentera för att få dela säte med en åtta kilos bandspelare hela vägen till Danmark, i synnerhet som det oväntat nog saknades vägguttag i bilen. Och i avsaknad av tolv batterier stora som läskburkar kunde man omöjligt förmå apparaten att överrösta en lillebror som retsamt och ideligen försökte annektera baksätesterritorium. Och eftersom kostnaden för en uppsättning batterier motsvarade en årsförbrukning av Tip-Top och speltiden tog slut innan man ens hann få pappret av glassjäveln var det knappast värt att offra de påföljande fyra årens veckopengar på att som engångsföreteelse höra Ozzy kvida ur sig Iron Man, även om det lät rätt kul i slutet av låten när kassetten gick på halvfart och han lät som en steglad bergsget på rohypnol.

Om någon i detta tvivelaktigt gynnsamma läge sagt till mig att bilar i framtiden skulle kunna drivas med batterier hade jag, samtidigt som jag nog tappat fokus på den fientliga erövringen av baksäte, haft svårt att föreställa mig den orimliga mängd som torde krävas för att ens ta sig ner till postlådorna. Men så var ju också mitt synfält på teknikområdet avgränsat till vad som i text rymdes på kartongen till Den Lille Elektrikern, och fram tills helt nyligen var den enda referensen jag hade till Musk att det var en doft i Axe-serien.

Med tiden har det visat sig att energiinnehållet i batterierna ökat lika drastiskt som energibehovet i apparaterna minskat. Med dagens teknik skulle väl Ozzy fått gnöla ända ner till Odense innan det blev dags att byta batterier. Och fan vet om man inte skulle kunna spränga sig en egen tunnel genom Hallandsåsen med en vanlig Freestyle om den där Musk-killen skulle få för sig att lansera en sådan.

En oväntat negativ konsekvens i denna högteknologiska utvecklingscentrifug är emellertid att de som tillverkar batterierna inte får sälja alls så många batterier som förut. Och eftersom framgång utan tillväxt är tillbakagång, och tillväxt utan försäljningsökning är missväxt, behöver problemet pucklas på med konsumenten som sandsäck. I fallet med batterierna har man kanske sneglat på tillverkare av dammsugarpåsar som uppenbarligen stått inför liknande utmaningar. Lösningen består i att man breddar produktutbudet till total oöverskådlighet och lanserar alldeles för många modeller av nästan identiska produkter och sedan säljer dem förpackade i alldeles för stor mängd. På så vis dubblas försäljningen minst en gång när alla köper fel modell, sedan fyrdubblas försäljningen genom tvånget att köpa fyra så många batterier som man behöver, vilket i praktiken ger en åttafaldig försäljningsökning eftersom man måste köpa fyra batterier av både fel och rätt modell. Och eftersom apparaterna klarar sig på ett enda batteri tillräckligt länge för att de överflödiga batterierna ska hinna tappas bort så räcker intäkterna till att fortsätta utveckla nya onödiga modeller och klaveret är därmed självspelande. Utan batterier.

Framför den vidsträckta exponering av batterier jag nu beskådar i stormarknadspalatset får jag omedelbart huvudvärk och blir kissnödig. I min nyligen inledda, och snarligen upphörande, bojkott kommer jag endast att använda apparater som drivs av vägg eller vev.